årets svenskamerikan

2015 - Emily Tepe

Sedan år 1960 utser de båda distrikten i Sverige tillsammans en svenskamerikan som gjort berömdvärda insatser i sitt nya hemland för upprätthållandet av kontakterna med Sverige eller svensk kultur.

Möte med Emily Tepe (ti:p) Årets Svenskamerikan 2015.

På bönpallen, med det ljusa håret fladdrande i fartvinden anlände Emily och Martin Karlegård, hennes gitarrspelande vän på motorcykel. Förväntansfulla föräldrar, far- och morföräldrar och nära släktingar väntade på första barnets/barnbarnets namngivning i juni 2008 och Emily och Martin framförde Olle Adolfssons ”Det gåtfulla folket”. Inte ett öga var torrt.

Nästa möte var på urpremiären på Batseba på Kungliga Operan i Stockholm. Vi visste ju att Emily var klassiskt skolad, men kunde inte riktigt förstå hur rösten skulle bära i en opera. Det visade sig att det fanns oanad styrka och djup i hennes röst. Musikkritikerna hyllade framträdandet.

Och nu, 2015, är Emily ”Årets Svenskamerikan”, utsedd av Vasa Orden av Amerika. Lördagen den 18 juli hölls det avslutande firandet med utdelandet av plakett och diplom i samband med John Ericssondagarna i Filipstad och Karlstad, ett digert program där DH Erik Gustavson hållit i trådarna.

Ack Värmeland du sköna… Krögaren på ”Anna Karolinas Kök” i Långban sjöng oss välkomna till lunchen. Han började med att berätta om John Ericssons barndomshem där han och syskonen, bl.a systern Anna Karolina växte upp. Därefter presenterade krögaren menyn och vi lät oss väl smaka.

Ack Värmeland du sköna… spelat av musikkåren i Karlstad vid John Ericsson Mausoleet i Filipstad, avslutade det årliga firandet av John Ericsson, stadens mest berömde son. Andaktsstunden leddes av Nils Erik Mellström. Marina Isaksson, Kommunfullmäktiges ordförande i Filipstad, berättade om uppfinnaren John Ericsson och DM i DL 19 Connie Grön, fullbordade den intressanta historielektionen med berättelsen om den storslagna färden med John Ericssons kista till Filipstad. Amerikanska ambassaden representerades av två praktiserande studenter, Karen Anderson och Jenny Keroack, vilka tackade med att poängtera samarbetets och kommunikationens betydelse och hur enkelt det är idag att utvandra mot för på 1600-talet, när emigranterna kom till ”ingenting”. John Tepe, stolt fader, pratade kort om Kalmar Nyckel, det skepp som förde familjens anfader till Amerika. Alla talen varvades med militärmusik, sång, psalmer och Emilys klassiska och populärmusikaliska sånger.

Ack Värmeland du sköna… Kvällen i Karlstad började med en liten konsert av Emily i Residensets trädgård och första sången var just denna, sjungen till nyckelharpa. Sedan blev det egen sång och musik till keyboard. Hon berättade, att hon i sina sånger försöker uppmuntra, inspirera eller bara uttrycka egna känslor. En tidig morgon med vinglande bilförare framför, blev sången ”Blue”. I ”Break my heart open” beskriver hon hur svår kärleken kan vara och ”All that we are/ The Sea” berättar om en tuff och en rädd regndroppes färd till havet. Alla sångerna har texter värda att lyssna på. Applåder och bravorop skallade.

Efter middagen var det så dags för den officiella prisceremonin. DM Connie Grön och DKL Charlotte Börjesson från DL 19 samt DM Karl-Axel Bengtsson och SLD Chatrine Bringselius från DL 20 läste upp motiveringen och överräckte plaketten, diplomet, Orreforsljusstakarna och standar från båda Distriktslogerna. Landshövdingen i Värmland, Kenneth Johansson, överräckte bl.a. en bok om Värmland och Ulf Bergman, representant för ”Fulbright Scholar Program”, gav henne present. En rörd och tacksam Emily tackade och var mycket glad över att få vara tillbaka i Sverige, där hon tillbringat sex år av sitt liv och fått många nära vänner tack vare stipendiet.

Landshövdingen erbjöd oss en rundvandring i den vackra residensvåningen där han berättade om bl.a. Lars Lerinsamlingen. Sedan var det dags att runda av firandet. En mycket trevlig dag med många intressanta samtal var till ända och Emily fick sina bamsekramar. Tänk så underligt ändå att morgonens spöregn avtog så fort vi kom till Värmland och solen riktigt gassade vid mausoleet.

Ack Värmeland du sköna…

Text Greta Öhgren

 

historik årets svenskamerikan

1960 Rudolf F. Bannow
1961 Amandus Johnson
1962 Glenn T. Seaborg
1963 Elmer W. Engstrom
1964 Werner P. Gullander
1965 Rudolf A. Peterson
1966 G. Hilmer Lundbeck
1967 Karl W. Hallden
1968 Arleigh Burke
1969 Nils William Olsson
1970 Edwin ”Buzz” Aldrin
1971 Gustav Nyselius
1972 Gerhard ”Gerry” T. Rooth
1973 Eric C. Bellquist
1974 Bertil Winstrom
1975 Wendell R. Anderson
1976 Ewald B. Nyquist
1977 Roger Tory Peterson
1978 Robert O. Anderson
1979 Nils Y. Wessell
1980 Signe Karlström
1981 Curtis L. Carlson
1982 Russell W. Peterson
1983 J. Erik Jonsson
1984 Gurli Johnson
1985 James R. Thompson
1986 Franklin S. Forsberg
1987 Alice L. Carlson
1988 H. Arnold Barton
1989 Signe Hasso
1990 Oscar A. Lundin
1991 Nils Hasselmo
1992 John N. Nordstrom
1993 William Rehnquist
1994 Arne H. Carlson
1995 Richard E. Oldenburg
1996 Siri M. Eliason
1997 Arnold Lindberg
1998 Glen E. Brolander
1999 Rod Johnson
2000 Helena Hernmarck
2001 Ann-Margret
2002 Lyndon L. Olson Jr
2003 Marilyn Carlson Nelson
2004 Lars Lerup
2005 Jeanne Eriksson Widman
2006 Agneta Nilsson
2007 E. Jan Hartman
2008 Barbro Osher
2009 Anne-Charlotte Hanes Harvey
2010 John E. Norton
2011 Kerstin Lane
2012 Ingvar Vikström
2013 Martina Arfwidson
2014 Fred Bergsten


 


ÄDELMOD - SANNING - ENIGHET